Datorkonferensnätet Fruktträdet: en studie av användarvanor

Högskolan i Karlstad
Institutionen för informatik, matematik, statistik
Systemvetenskapliga linjens tredje årskurs
PROJEKTKURS 10 poäng
Slutrapport
1994-05-18

Jonna Bakkum
Nina Svensson

(Rapporten kan beställas på papper från Mats Hansson, Handikappinstitutet)

Sammanfattning

Fruktträdet är ett datorkonferensnät med speciell inriktning mot personer med funktionshinder. Användarvanor och erfarenheter redovisas på uppdrag av Handikappinstitutet. De databaser som ingår i enkätundersökningen är Träffpunkt 44, Frösunda Center, Jordgubben och Gammeläng.

I vår undersökning hade 41% av de aktiva användarna något funktionshinder. 26% har någon anknytning till handikappområdet i form av yrkesverksamhet eller vänner/anhöriga med något funktionshinder. 33% har inte någon anknytning till området men tycker ändå att Fruktträdet är något för dem. De flesta, 53%, använder Fruktträdet enbart på sin fritid.

Fruktträdet innebär för de flesta kontakt med andra. Diskussioner, deltagande i möten och brevväxling bidrar till social stimulans. Det är ett sätt för många att uttrycka sina åsikter. Fruktträdet är tillförlitligt, lättillgängligt, informativt, snabbt, enkelt och roligt enligt användarna. Det är ett bra sätt att nå personer över hela Sverige till låga kostnader. Antal användare har sedan Fruktträdet startades varit stadigt ökande.

Innehåll

Kapitel

Bibliografi

Figurer

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Intresset för datakommunikation har ökat markant. Det blir allt vanligare att utnyttja telenätet och andra nät för att skicka information.

Fruktträdet är ett nät av elektroniska post- och konferenssystem som speciellt vänder sig till funktionshindrade personer. Det är dock öppet för alla som vill vara med att kommunicera. Systemen, ofta kallade "baser", drivs av olika handikapporganisationer, institutioner, kursgårdar med mera som har anknytning till handikappområdet. Det är kostnadsfritt för den enskilde att använda dessa baser. Kostnaden består endast av telefonräkningen samt kostnad för egen dator med modem.

Fruktträdet har nu funnits i några år och har genomgått en stadig utveckling med ökat antal användare. Handikappinstitutet (HI) driver ett samarbetsprojekt mellan de olika baserna och har på flera sätt informerat och stimulerat verksamheten. Många personer med rörelsehinder, hörselskador, synskador och talskador har genom datorkonferenssystemen knutit många nya kontakter, bedrivit föreningsverksamhet, deltagit i ett socialt kontaktnät som hade varit otänkbart utan detta verktyg. Även yrkesfolk inom handikappområdet har börjat att utnyttja systemen för att informera och hålla kontakt med både handikappade och andra.

Fruktträdet består av nio databaser som använder ett gemensamt kommunikationsspråk TCL (The Common Link). Namnet är påhittat av konstruktören, Ulf Hedlund, Huddinge. I baserna finns information, möten, spel och varje användare har en egen brevlåda. Mellan systemen överförs brev och möten (ekning).

Vi är två studenter som snart har genomgått tre år på Systemvetenskaplig linje i Karlstad. Utbildningen är användarinriktad vilket ligger till grund för vårt val av examensarbete. Vi är också intresserade av att se hur datorer kan underlätta och vara ett bra hjälpmedel för funktionshindrade personer. Vi har fått i uppdrag av Handikappinstitutet att undersöka användarvanor i Fruktträdet. Handledare på HI är Mats Hansson.

Handikappinstitutet arbetar för att ge människor med handikapp ökad livskvalitet genom tillgång till bra hjälpmedel. Institutets uppgifter är bland annat att stimulera forskning och utveckling, prova nya hjälpmedel och att informera och utbilda. Handikappinstitutet drivs av staten och Landstings- förbundet.

1.2 Problemområde

Man vet att användningen av Fruktträdet är omfattande men det finns ingen klar bild över användarvanor, hur många som använder nätet och vilka dessa personer är.

1.3 Avgränsningar

Vår främsta avgränsning är att undersökningen om användningen av Fruktträdet endast berör fyra av de nio baserna som datorkonferensnätet består av. De fyra baserna är: Frösunda center, Jordgubben, Gammeläng och Träffpunkt 44 (TP 44). Vår andra avgränsning är att endast aktiva användare är av intresse för undersökningen. En aktiv användare är uppkopplad på nätet minst en gång på två veckor.

1.4 Syfte

Det är intressant att se hur användarna där ute arbetar mot Fruktträdet och vilken omfattning det hela har. Handikappinstitutet vill veta totala antalet aktiva användare, hur mycket man kopplar upp sig mot baserna, ungefärliga telekostnader. Syftet med vår undersökning är att kartlägga användarvanor, samtalsfrekvenser, samtalens längd, vem som använder baserna med mera. Vi vill ge en klar bild av vad användarna anser om Fruktträdet och dess betydelse i det dagliga livet. Vi hoppas kunna få fram både positiva och negativa aspekter på datorkonferensnätet.

1.5 Metod

Instudering av datorkonferensnätet Fruktträdet har bidragit till att ge en djupare förståelse av materialet och göra det möjligt att dra tillförlitliga slutsatser. Viss information framkommer ur systemen till exempel riks/lokalsamtal samt statistik och andelen aktiva användare. Vi har använt enkät som datainsamlingsmetod. Enkäten har skickats som elektronisk post i baserna till 114 stycken aktiva användare. Vi valde denna metod för att det är bästa sättet att föra en effektiv kommunikation med en stor del av användarna och därför att det är ett praktiskt alternativ. Resultaten från databearbetningen av enkätsvaren samt svaren på de öppna frågorna redovisas analytiskt i rapporten. Vi har varit i Örebro respektive Stockholm och besökt systemägarna av Jordgubben och TP 44 för att få kompletterande information till undersökningen.

2 Genomförande av enkätundersökning

2.1 Introduktionsbrev

Denna undersökning pågick under tiden 25 februari till 11 april 1994. Vi började med att skicka ut ett introduktionsbrev (bilaga 1) till de personer som ingick i vårt urval. Detta gjorde vi för att presentera oss och berätta om undersökningen. Introduktionsbrevet innehöll en förfrågan om personen hade möjlighet att delta eller inte. När vi hade fått ett positivt svar på introduktions-brevet skickade vi omgående ut en enkät.

2.2 Enkät

Som datainsamlingsmetod valde vi enkät (bilaga 2) på grund av att det är det bästa sättet att föra en effektiv kommunikation med en stor del av användarna. Det är dessutom ett bra sätt att nå de personer som ingår i vår undersöknings-population och att genomföra undersökningen inom en rimlig tidsperiod. En fördel med denna metod är att undersökningspersonerna inte drabbas av yttre påverkan från till exempel en intervjuare. En nackdel är dock att ingen finns till hands att förklara eventuella oklarheter.

När vi utformade enkäten fick vi ta hänsyn till att personer med funktionshinder skulle besvara den. Vi lade extra mycket vikt vid layouten och språket då bland annat synskadade personer som använder punktdisplay och hörselskadade personer som har svenska skriftspråket som sitt andra språk skulle kunna läsa enkäten utan några problem.

De flesta frågorna i enkäten har fasta svarsalternativ. De öppna frågorna placerades i slutet av enkäten för att respondenterna skulle ha möjlighet att fritt uttrycka sina synpunkter och ge egna kommentarer.

De två första frågorna samt fråga sju berör respondenternas bakgrunds-förhållanden såsom ålder, sysselsättning och om personen eventuellt har ett funktionshinder. Om respondenten ej har ett funktionshinder så besvaras fråga åtta, vilken anknytning som finns till handikappområdet.

Frågorna tre, fyra, fem och sex berör användningen av datorkonferenssystemen i Fruktträdet. Hur ofta man kopplar upp sig, hur länge man brukar vara uppkopplad, kostnad för datakommunikationen, om Fruktträdet används på arbetstid eller på fritiden. Fråga nio, tio, elva och tolv berör utrustningen som används för datakommunikationen. Vad för utrustning man använder, vem som har bekostat utrustningen, om man använder någon typ av off-line-läsare, om någon speciell datoranpassning används på grund av funktionshinder. De tre sista frågorna är öppna och där får respondenterna förklara vad baserna tillför i det dagliga livet och även ge synpunkter och kommentarer på positiva och negativa aspekter med datorkonferenssystemen.

2.3 Urval

Vi har, i databaserna Frösunda Center, Gammeläng och Träffpunkt 44 gått igenom listan äver registrerade användare. Vi har låtit de personer som enligt vår bedömning är aktiva användare ingå i stickprovet tills det att urvalskvoten var fylld.

Systemoperatören i databasen Jordgubben, Christer Söderbäck, skickade ut ett brev till alla registrerade användare i denna bas. Brevet förklarade att en undersökning angående användarvanor av datorkonferensnätet Fruktträdet skulle ske. På detta brev fick vi bra respons så att vi inte behövde göra något eget urval, det blev ett urval genom självselektion. Denna urvalsmetod innebär att det inte är vi som genomför urvalet, utan de tillfrågade som avgör om de vill vara med i stickprovet eller inte.

2.4 Bortfall

Totalt har det kommit 100 enkäter av 114 utskickade. Svarsfrekvensen är 87,7%. En förklaring till det låga bortfallet kan vara att vi i introduktionsbrevet frågade vederbörande om han/hon hade möjlighet att delta i undersökningen. De som svarade "ja" fick omgående en enkät. De personer som inte svarade fick ett påminnelsebrev (bilaga 3). En påminnelse skickades även ut till de personer som inte besvarat enkäten, vilket ökade svarsfrekvensen. Bortfallet är beräknat efter antal utskickade enkäter.

Vi vet inte vilka orsaker som ligger bakom bortfallet på 14 personer. Några förklaringar kan vara:

• De enheter som vi planerade att undersöka är ej

• De enheter som vi planerade att undersöka vägrar att

• Bortfallet kan även bero på att man ej förstår frågorna

• Bortfallet kan även till en liten del bero på kort

svarsdatum.

Det interna bortfallet, det vill säga då vissa frågor inte har besvarats av respondenterna, har varit näst intill obefintligt vad gäller både de slutna och öppna frågorna.

2.5 Tillförlitlighet

2.5.1 Mätfel

Orsaken till mätfel har sitt ursprung i besvarandet av enkätfrågorna. Respondenterna kan missuppfatta instruktioner och frågor. Även noggrannheten, minnet och bedömning kan ha negativa effekter. En påverkande faktor är ofta stress vid svarstillfället.

Det är svårt att bedöma hur stora mätfelen är. Vi vet dock att vissa missuppfattningar har förekommit. Till exempel har man missuppfattat fråga 14 och 15 och tolkat Fruktträdet för mötet i stället för datorkonferensnätet Fruktträdet. Detta trots instruktioner från oss i introduktionsbrev och påminnelsebrev. Eftersom dessa frågor är öppna frågor har vi kunnat korrigera detta.

2.5.2 Bearbetningsfel

Bearbetningsfel uppstår vid granskning av enkäter, kodning av variabler och registrering. Vi bedömer dock att bearbetningsfelen är mycket små i denna undersökning. Detta beror på att antalet besvarade enkäter endast är 100 stycken vilket är ett överskådligt antal.

2.5.3 Relevans

Efter granskning av de slutgiltliga resultaten vill vi påstå att de ger en trovärdig bild av användarvanor i Fruktträdet. Vi anser att vi har mätt det vi avsåg att mäta och därmed kan det sägas att validiteten är hög.

3 Resultat

De inkomna enkäterna (100 stycken) kodades och bearbetning skedde i statistikprogrammet Minitab. Endast frågorna med fasta svarsalternativ behandlades på detta sätt. De öppna frågorna behandlades manuellt, då det inte är lämpligt att försöka göra generaliseringar av dessa svar därför att det kan ge missvisande resultat.

3.1 Bakgrundsvariabler

De bakgrundsvariabler som ingår i undersökningen är ålder och kön (figur 1), sysselsättning (figur 2), om man har ett funktionshinder (figur 3) och vilken anknytning man annars har till handikappområdet (figur 4). I bilagorna 5 - 9 finns tabeller med absoluta och procentuella tal över dessa figurer.

Ålder- och könsfördelning

Figur 1 visar ålder- och könsfördelning i procent.

Figur 1. Ålder- och könsfördelning.

Figuren visar att merparten av användarna, 26%, är mellan 21 - 30 år. Näst största gruppen, 23%, är de som är mellan 11 - 20 år. Fördelningen är relativt jämn i grupperna 31 - 40 år och 41 - 50 år, 19% respektive 20%. Den minsta gruppen, 11%, är de som befinner sig i åldern 51 år och uppåt. Stickprovet består av 73% män och 27% kvinnor. Denna sneda fördelning på könen är på intet sätt representativt för användarna av Fruktträdet. Genom samtal med systemoperatören Thomas Lundgren vet vi att Fruktträdet har en relativt jämn fördelning av könen.

Sysselsättning

Figur 2 visar fördelningen över olika kategorier av sysselsättning.

Figur 2. Sysselsättningsfördelning.

Figuren visar att majoriteten, 51%, är förvärvsarbetande. 3% är pensionärer medan 8% är sjukpensionärer eller långtidssjukskrivna. 30% är studerande och 5% är arbetssökande eller hemmavarande. 3% har angett "annat" som sin sysselsättning och det kan vara till exempel ALU - arbetare, AMS - projekt etcetera.

Hur stor andel av användarna har ett funktionshinder?

Fruktträdet vänder sig speciellt till funktionshindrade människor men datorkonferensnätet är öppet för alla som vill vara med att kommunicera. På frågan om användaren har ett funktionshinder fick vi följande fördelning (figur 3).

Figur 3. Hur stor del av användarna har ett funktionshinder?

Av figuren framgår att 41% har ett funktionshinder medan 59 % inte har något funktionshinder.

Vilken anknytning finns till handikappområdet?

I figur 3 ser vi att 59% av användarna ej har något funktionshinder. Det är intressant att veta deras anknytning till handikappområdet. Det betonas ofta att det är viktigt med en bred kontaktyta i dessa (figur 4)dedicerade databaser.

Figur 4. Anknytning till handikappområdet i procent.

Figuren visar att 37% är yrkesverksamma inom handikappområdet. Det kan då röra sig om utbildning och forskning, arbetsterapi, konsulenter av olika slag och sysselsättning inom politiken. 7% har vänner och/eller anhöriga med handikapp medan 56% inte har någon anknytning till området.

3.2 Uppkopplingsfrekvens

En användare ska vara uppkopplad minst en gång under två veckor för att kallas aktiv. På frågan hur ofta man ringer till någon databas i Fruktträdet fick vi följande utfall (figur 5).

Figur 5. Uppkopplingsfrekvens.

Majoriteten av användarna, 42%, ringer till någon bas flera gånger om dagen. 21% ringer 1 gång om dagen och 33% ringer flera gånger i veckan. Endast 4% ringer 1 gång i veckan.

3.3 Uppkopplingstid

Uppkopplingstiden beror på vad man gör i basen. Om man endast tittar igenom sin post och eventuellt läser nya inlägg så blir uppkopplingstiden inte lång. Är man däremot aktivt med i olika möten, skriver egna inlägg och diskuterar (figur 6) blir uppkopplingstiden längre.

Figur 6. Uppkopplingstid.

41% av användarna är uppkopplade mindre än tio minuter. Majoriteten, 51%, är uppkopplade mellan tio och trettio minuter. Fördelningen i de två återstående grupperna är relativt jämn. Uppkopplingstid 31 - 60 minuter och mer än 60 minuter är i detta stickprov 5% respektive 3%.

3.4 Kostnader för datakommunikationen

Förutom kostnader för utrustning som krävs0för datakommunikation tillkommer telekostnader. Det är intressant att veta hur mycket användarna beräknar att kommunikationen kostar dem, det är dock svårt att uppskatta dessa siffror. På denna fråga fick vi följande fördelning (figur 7).

Figur 7. Kostnader för datakommunikationen per kvartal.

Figuren visar att 18% beräknar att deras telekostnader inte överstiger 100 kr/kvartal. 29% uppskattar telekostnaderna till mellan 100 kr och 300 kr/kvartal. 11% anser att deras telekostnader är mellan 301 kr och upp till 500 kr/kvartal. 28 % uppskattar sina telekostnader till mer än 500 kr/kvartal och 14% kan inte uppskatta sina telekostnader. Detta kan till exempel bero på att de ringer från arbetet.

3.5 Andel lokal- respektive rikssamtal

En påverkande faktor på telekostnaderna kan vara att man är tvungen att ringa rikssamtal. Eftersom möten ekas och brev överförs mellan de olika databaserna kan man ringa den databas som finns närmast tillgänglig. Fruktträdet består av nio databaser utplacerade över hela landet. Genom att ringa den databas som är närmast kan man minska telekostnaderna, men många tvingas ändå att ringa rikssamtal. Figur 8

visar fördelningen över lokal-

respektive rikssamtal.

Figur 8. Andelen lokal- respektive rikssamtal.

Figuren visar att den största delen av användarna, 51%, ringer lokalsamtal medan 23% ringer rikssamtal. En stor del av användarna, 26%, har skyddade adresser och vi vet inte ifall dessa personer ringer lokalt eller rikssamtal.

3.6 När används Fruktträdet

Användningen av Fruktträdet ökar mer och mer. Personer med yrkesmässigt engagemang i handikapp och tele- /datakommunikation har också upptäckt fördelarna med Fruktträdet. På frågan när man använder Fruktträdet fick vi följande utfall (figur 9).

Figur 9. När används Fruktträdet?

17% använder Fruktträdet på arbetet medan 53% använder Fruktträdet på fritiden. En relativt stor grupp, 30%, använder Fruktträdet både på arbetet och på fritiden. Anledningen till att man använder Fruktträdet enbart på arbetet kan vara att man inte har tillgång till utrustning någon annanstans. Det är intressant att se att en stor del av användarna använder Fruktträdet både på arbetet och på fritiden.

3.7 Datorutrustning

En viss utrustning krävs för att använda Fruktträdet och det är intressant att se vilken typ av datorutrustning som användarna har när de ringer till någon bas. Figur 10 visar fördelningen över olika utrustningar.

Figur 10. Vilken typ av datorutrustning används?

Majoriteten av användarna, 68%, använder PC. Macintosh och Amiga/Atari får 8% respektive 7% i denna undersökning. 14% använder texttelefon och 3% använder annan utrustning. Annan utrustning som angetts är Zenith eller Luxor ABC.

3.8 Vem har bekostat utrustningen?

Det blir allt vanligare att privatpersoner anskaffar datorer. Detta märks också bland Fruktträdets användare, se figur 11.

Figur 11. Vem har bekostat utrustningen?

Figuren visar att 46% har bekostat sin utrustning själva medan 30%, utnyttjar utrustning som finns på arbetsplats eller skola. 24% har fått sin utrustning ordinerad som hjälpmedel.

3.9 Off-line-läsare

Off-line-läsare är ett posthämtningsprogram som används för att minska telekostnaderna. Med detta program kan man koppla upp sig till basen och snabbt hämta ner information till sin egen dator. Därefter kan man i lugn och ro läsa igenom den aktuella informationen och skriva egna inlägg och kommentarer om man så vill. Om man har skrivit inlägg, kommentarer eller brev kopplar man upp sig till basen igen och med hjälp av posthämtnings-programmet går det snabbt att sända det man skrivit.

I dag går det inte att använda off-line-läsare på TCL. Enligt Thomas Lundgren, systemoperatör TP 44, försöker man nu att ta fram en programvara som passar för off-line- läsare.

3.10 Speciell datoranpassning

Tack vare speciella datoranpassningar kan även personer med svåra handikapp datakommunicera och använda Fruktträdet. Figur 12 visar hur stor del i procent som har någon datoranpassning.

Figur 12. Datoranpassning.

14% har någon datoranpassning. I vårt stickprov används olika anpassningar såsom punktdisplay, punktskrivare, dokumentläsare, talsyntes, förstoring (zoomteknik), automatisk uppringning, kindkontakt, navigator och specialanpassade tangentbord.

3.11 Vad tillför baserna i det dagliga livet

På denna fråga har vi fått bra respons trots att det är en öppen fråga. Vi har fått många bra svar och det vill vi visa genom citaten som följer:

"Frihetskänsla att på egen hand kunna logga in och brevväxla med mina kompisar"

"Ger mig fler allmänna nyheter som inte redovisas i dagliga tidningar"

"Har blivit en rätt självklar del av tillvaron"

"Den bygger upp en gemenskap bland oss handikappade där vi oavsett handikapp kan föra en värdefull dialog med varandra i baserna"

"Hade jag den inte skulle jag bli isolerad"

"En ökad förståelse för de problem som människor med olika handikapp kan ställas inför"

"Diskussionsforum"

För de flesta är kontakten med andra viktigast. Att kunna diskutera, delta i olika möten och brevväxla betyder mycket. Yrkesverksamma inom samma område kan utbyta erfarenheter. Baserna är ett sätt för många att kunna uttrycka åsikter och få en social stimulans. En del säger att baserna har bidragit till deras egen utveckling till exempel vad gäller datorkunskap och teknik. En del använder basen för att få information och nyheter, andra för att få en stunds förströelse och underhållning.

3.12 Vad är bra med Fruktträdet?

"Att den finns"

De flesta tycker att kontakten med andra, möjligheten till en bra dialog och att kunna "snacka av sig" samt brevlådan är det som är bäst med Fruktträdet. De flesta tycker att Fruktträdet är: tillförlitligt, lättillgängligt, informativt, snabbt, enkelt och roligt. Seriösa användare och en blandning av folk är det som är bra enligt andra. Att kunna nå hela Sveriges handikapprörelser och människor över hela landet till låga kostnader är också positivt. Att det finns många noder, linjer, medlemmar och anslutning till Internet uppskattas utav många. Möjligheter att hämta och sända filer och att kommandospråket är på svenska.

Även på denna fråga har vi fått bra respons och här följer några citat.

"Snabbhet - tillförlitlighet - jämnställdhet"

"Fruktträdet är bra för att de för samman olika slags folk som aldrig annars skulle mötas, funktionshindrade och så kallade vanliga människor" "Utséende, ålder, handikapp betyder ingenting" "Det är Fruktträdets unika förmåga att överbrygga funktionshinder av helt skilda slag"

3.13 Vad är mindre bra med Fruktträdet?

Endast 40 personer svarade något väsentligt på denna fråga. De flesta hade inga kommentarer. De kunde inte komma på något negativt eller nämnde åtminstone ingenting.

Tokiga inlägg och telekostnaderna var det som var mest negativt. En del tycker att kommandospråket är svårbegripligt. Till exempel så är "säg"- funktionen opålitlig vid brevskrivning. Denna funktion används för att "säga" något till någon som samtidigt är uppkopplad på basen. Vissa tider är baserna svår-tillgängliga och systemtiden kan vara för kort för en del. Några anser att TCL är ofullständigt jämfört med andra kommunikationssystem. Att off-line-läsning inte är möjligt än är mycket negativt.

Eller som någon sa: "Synd att inte fler har fattat hur bra det är".

4 Aktivitet i Fruktträdet

Här ska vi nu redovisa lite statistik över aktiviteten i Fruktträdet. Information om detta får man från de olika databaserna som ingår i nätet. Vi har tagit del av denna information och har även fått information från systemoperatörerna i en del databaser.

Antal användare har sedan Fruktträdet startades varit stadigt ökande. Antal aktiva användare i en bas är svårt att överblicka. En del användare går endast in en gång i någon databas, av ren nyfikenhet, och fortsätter därefter inte alls eller endast sporadiskt. Vi har i de databaser som är aktuella för denna undersökning kontrollerat de 200 första personerna i listan över registrerade användare. Har de varit inne i basen någon gång de två senaste veckorna anses de som aktiva. Vi har inte räknat med de personer som varit inloggade för allra första gången och endast den gången. De kan inte anses som aktiva användare.

4.1 Träffpunkt 44

Under hösten 1991 startade föreningen Sveriges Dövblinda, (FSDB), en egen databas främst för sin egen föreningsverksamhet men öppen även för icke medlemmar. Basen döptes till TP 44 och kom inom kort att få en mycket snabb utveckling. Basen är placerad hos FSDB i Stockholm. Träffpunkt 44 hade i januari 1992 c:a 90 aktiva användare och har i dagens läge april 1994 c:a 450 aktiva användare av totalt 1165 registrerade användare (det vill säga 39%). I figur 13 redovisas månadsvis antal inloggningar/dag i genomsnitt detta årets första kvartal.

Inloggningar/dag

Figur 13. Genomsnittligt antal inloggningar per dag första

Figuren visar att i januari uppgick inloggningsantalet igenomsnitt till 413 st/dag av totalt 12.800 st inloggningar denna månad. Februari månads genomsnitt uppgår till 436 st/dag av totalt 12.200 inloggningar. I mars var genomsnittet 438 st/dag av totalt 13.600 inloggningar.

4.2 Frösunda Center-basen

Denna databas finns på Frösunda Center (i Solna norr om Stockholm) som är en kursgård för rehabilitering av främst rörelsehindrade och hjärnskadade människor. Antalet aktiva medlemmar uppgår i april 1994 till 165 personer av totalt 611 registrerade användare (det vill säga 27%). Figur 14 visar antalet inloggningar i genomsnitt per dag och per månad första kvartalet 1994.

Inloggningar/dag

Figur 14. Genomsnittligt antal inloggningar per dag första kvartalet 1994.

Figuren visar att genomsnittet i januari var 151 inloggningar/dag av totalt 5.700 st hela månaden. Februari månads genomsnitt var 127 inloggningar/dag av totalt 3.600 st. Mars månad hade ett genomsnitt på 100 inloggningar/dag av totalt 3.100 st.

4.3 Jordgubben

SPRIDA är ett regioncenter för datorbaserade hjälpmedel i Örebro. Huvudman är Örebro läns landsting. Hos SPRIDA finns kompetens att prova ut individuella hjälpmedel för personer som har svårigheter att kommunicera med tal, i skrift eller på annat sätt. Jordgubben är placerad i SPRIDAs lokal i ett väl larmat utrymme. Aktiva användare uppgår i april 1994 till c:a 250 personer av totalt 626 registrerade användare (det vill säga 40%). Figur 15 visar genomsnittligt antal inloggningar/dag från augusti 1993 till mars 1994.

Inloggningar/dag

Figur 15. Genomsnittligt antal inloggningar/dag från augusti 1993 till mars 1994.

Figuren visar att det har varit en stadig ökning av antalet inloggningar under dessa åtta månader. I augusti var genomsnittet 55 st inloggningar/dag, september 70 st/dag, oktober 87 st/dag, november 113 st/dag, december 123 st/dag. Första kvartalet 1994 har följande siffror: januari 155 st/dag, februari 154 st/dag och mars 147 st/dag. Från augusti 1993 till januari 1994 har ökningen varit 180%. De första månaderna under 1994 har ökningen stagnerat och aktiviteten är c:a 150 inloggningar/dag.

4.4 Gammelängsbasen

Denna databas står på Gammelängsskolan i Boden (Norrbotten) som är länets habiliteringscentral för främst rörelsehindrade barn och ungdomar. Denna databas hade i april 1994 18 aktiva användare av totalt 103 registrerade användare (det vill säga 17,5%). Figur 16 visar genomsnittligt antal inloggningar per dag och per månad första kvartalet 1994.

Inloggningar/dag

Figur 16. Genomsnittligt antal inloggningar/dag i Gammelängsbasen årets första månader.

I januari uppgick genomsnittliga antalet inloggningar till 10 st/dag och totala antalet inloggningar till 304 st. Februari månads genomsnitt var 14 inloggningar/dag och totalt 385 st. I mars var genomsnittet 11 inloggningar/dag och 343 inloggningar totalt.

4.5 TP 44 och Frösundabasen 1992 - 1993

Vi har jämfört TP 44 och Frösundabasens inloggningsantal åren 1992 och 1993. I figur 17 kan man se att båda databaserna har fått fler påloggningar under 1993 än under 1992.

Inloggningar

Figur 17. Inloggningar i TP 44 och Frösundabasen 1992 - 1993.

Figuren visar ökningen i antalet inloggningar i TP 44 och Frösundabasen från 1992 till1993. TP 44 hade 1992 63.600 inloggningar och 1993 101.100 inloggningar. Detta är en ökning på 60%. Frösundabasen hade 1992 21.000 inloggningar och 1993 40.100 inloggningar, det vill säga en ökning på 90%.

5 Slutsatser

5.1 Slutsatser från undersökningen

De flesta som använder Fruktträdet är förvärvsarbetande och åldersfördelningen är relativt jämn. Majoriteten av användarna ringer flera gånger per dag. Vi tror detta beror på att man fortlöpande vill kunna ta del av aktuell information. Uppkopplingtiden är upp till 30 minuter varje gång.

I vårt stickprov är 41% personer med funktionshinder och av de personer som inte har funktionshinder så har 44% någon anknytning till handikappområdet medan 56% använder Fruktträdet utan att ha någon anknytning till området. Den största delen av användarna använder Fruktträdet enbart på sin fritid.

PC är den datorutrustning som de flesta användarna har och de flesta har bekostat sin utrustning själva.

Trots att 41% av användarna i vårt stickprov har funktionshinder är det inte mer än 12% som har speciell datoranpassning.

För de flesta är Fruktträdet en viktig och självklar del av tillvaron. För personer med funktionshinder ger den social stimulans som de kanske har svårt att få någon annanstans. För andra människor kan Fruktträdet ge en ökad förståelse för de problem som människor med olika handikapp har och kanske ge dem en vidare livssyn.

Fruktträdet ger yrkespersoner aktuella tips och nyheter inom olika områden till exempel aktuella rapporter, möten och produkter. Det finns möjligheter till kompetens- och erfarenhetsutbyte. Fruktträdet är ett bra sätt att skicka information snabbt och enkelt över hela Sverige.

Fruktträdet överbrygger funktionshinder av olika slag och sammanför olika slags människor. Den möjliggör kommunikation mellan människor som kanske annars inte hade kunnat kommunicera. Fruktträdet är enkelt att lära sig och det går snabbt att komma igång. Det är lätt att få hjälp när man kör fast. Det är en bra blandning av trams/lättsamma möten och allvarligare möten. Baserna är öppna för alla och det är lätt att starta nya möten.

Rent statistiskt kan sägas att användningen av Fruktträdet har ökat stadigt hittills och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända.

5.2 Egna erfarenheter av undersökningsmetoden

Att skicka ut enkät som elektronisk post var ett annorlunda metodval. Vi har positiva erfarenheter av denna metod. Det är enkelt att nå undersöknings-populationen och det är även enkelt för dem att nå oss (via basen). Det är ett snabbt sätt att få in enkätsvar. Ibland kunde vi få svar samma dag som vi gjorde utskicket. Det var möjligt att kontrollera om vederbörande hade tagit del av det som vi skickat. Kostnaderna för undersökningen kunde hållas nere, det fanns inga kostnader för porto men däremot kostnader för datakommunikationen det vill säga telekostnaden.

Bibliografi

Andersson C, Ewald L, Holmgren K, Handboken i tele och datakommunikation, Studentlitteratur, Lund, 1993

Brun C, Göthberg B, Att leva med dator, Handikappinstitutet, Uppsala, 1990

Dahmström K, Från datainsamling till rapport, Studentlitteratur, Lund, 1991

Ewald L, Westman S, Kommunikation med IBM persondatorer, Studentlitteratur, Lund, 1991

Nordahl I, "Jordgubben ger dem ett helt nytt umgänge", Nerikes Allehanda, 1994-02-22

Nordström M, Ragne A, "Modemkommunikation", Examensarbete på Systemvetenskaplig linje, Högskolan i Karlstad, 1992

Winter J, Problemformulering, undersökning och rapport, Lund 1983

(1999-02-16)